Ungsvenskarna är övertygade om att en välutvecklad och stabil infrastruktur är grundstommen i ett välfungerande samhälle och ett grundelement som knyter samman nationen. Det innefattar allt från biltrafik och järnvägar till post och IT.
Utveckling och vidmakthållande av infrastrukturen kräver ständiga investeringar, vilka som regel måste ge avkastning på lång sikt – ofta längre fram än enskilda mandatperioder. Med rätt prioriteringar och organisering kommer detta land långsiktigt vara stoltare och rikare än någonsin förut.
Relaterad till Infrastruktur är självklart Trafikpolitik. Ungsvenskarna anser att mer kan göras för att säkerställa trygghet och säkerhet på svenska vägar – med Nollvisionen gällande antalet döda i trafiken. Samtidigt måste vi ställa högre krav på utländska yrkesförare i Sverige så att dessa de facto besitter de yrkeskompetenser och förarkort som krävs för att säkert köra sina fordon.
Infrastruktur är dyrt att bygga och upprätthålla, samtidigt som det har långtgående verkningar för hela samhället. Därför är det viktigt att investeringarna sker så kostnadseffektivt som möjligt och att de är så framtidssäkra som möjligt. Syftet med investeringen ska alltid vara det centrala och därefter kan man utvärdera lämpligast möjliga metod. Genom att låta försiktighetsprincipen vara vägledande vid infrastruktursatsningar kan man försäkra sig om att investeringarna ger optimal verkan och önskvärt resultat.
Idag är kapacitetsbrist ett påtagligt problem i delar av Sverige. Kapacitetsbrist innebär att stamledningarna är otillräckliga för att transportera den mängd elektricitet som vi har behov av. Detta exemplifieras i juli 2019 då bröd-tillverkaren Pågen tvingades skjuta upp planerna på att expandera sin fabrik i Malmö, eftersom de inte kunde garanteras tillförlitlig strömtillförsel. Kapacitetsbrist hindrar idag företag från att expandera och skapa nya arbetstillfällen. Därför krävs en omfattande utbyggnad av elnäten, framförallt i Skåne, men även i resten av landet för att se till att företag och hushåll blir garanterade strömtillförseln de behöver.
Det svenska skattetrycket på bensin är idag alldeles för högt. Procentuellt är skatten lika med 68% av det totala priset för en liter bensin. Denna enorma drivmedelsskatt är inte rättvis för någon, men speciellt inte de som bor på landsbygden utan andra realistiska alternativ. Det är inte ovanligt att människor som bor på glesbygden har ett flertal mil till jobbet som de åker tur och retur varje dag. Vi vill därför genom att sänka sossarnas skatter och reduktionsplikten minska priset på drivmedel vid pump med tio kronor för diesel och över sex kronor för bensin.
Det nuvarande regelverket för A-traktorer är föråldrat på många plan. Den ursprungliga tanken med traktorerna var att kunna använda dessa som drag- och transportfordon, men idag ser vi hur fordonen flitigt används av ungdomar för att ta sig till skolan och fritt åka vart de önskar med en större personlig säkerhet i jämförelse med en EU-moped. A-traktorer hastighetsbegränsas i dagsläget enligt lag till 30 km/h. En höjning av hastighetsbegränsningen skulle göra trafiken säkrare och effektivare genom att minska köer och farliga omkörningar. Miljömässigt vore det även en stor vinst om hastighetsbegränsningen skulle höjas eftersom det bidrar till att bilen använder sig av en högre växel och därmed spar på energiförbrukning och minskar fordonets miljöpåverkan.
För oss är det orimligt att hastighetsbegränsningarna för A-traktor och EU-moped idag skiljer sig emellan, särskilt med tanke på att man i en A-traktor är skyddad i högre utsträckning än på moped. Med detta i åtanke så vill vi att nuvarande hastighetsbegränsning för A-traktor ska slopas och höjas till 45 km/h.
