
Sverige behöver en ansvarsfull ekonomi som stimulerar tillväxt och upprätthåller välfärden. Ungsvenskarna tror på en minimalt reglerad marknadsekonomi, byggd på långsiktigt tänkande och nationellt självbestämmande. Sveriges ekonomi är beroende av internationella samarbeten och vi är därför positiva till frihandel, samtidigt som vi anser att staternas suveränitet måste respekteras.
Det är viktigt att vi har ett skatteuttag som kan finansiera vår välfärd utan att det påverkar individens förmåga att försörja sig själv eller vår konkurrenskraft på ett internationellt plan. Vi motsätter oss en skattehöjningspolitik där man straffbeskattar vanliga svenskar på bekostnad av vår levnadsstandard och den svenska ekonomin. På samma sätt motsätter vi oss en alltför liberal politik där man sänker skatter utan ordentlig eftertanke på ideologisk grund.
Likaså är hög sysselsättning viktig för att stärka ekonomin, men kanske ännu viktigare är vad det betyder för en människa att ha ett meningsfullt arbete. Den svenska arbetsmarknaden har länge präglats av samarbete och goda förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare, goda villkor för företagande och arbete samt lågt utanförskap. Så är inte fallet i dag.
Ungsvenskarnas arbetsmarknadspolitik syftar till att skapa både trygghet och välstånd för landets arbetstagare samt rätt förutsättningar för tillväxt och utveckling för företagen. Det behövs fler ekonomiska incitament för arbete, både på individnivå och företagsnivå. Vi måste sluta spendera våra resurser på åtgärder som inte leder till jobb och istället fokusera på den viktigaste beståndsdelen i Sveriges framtida ekonomi – småföretagen.
Socialdemokraterna och deras vänsterblock gjorde allt de kunde för att höja skatterna på de mest grundläggande behoven för vanligt folk när de styrde. Drivmedelspriserna dubblades, elpriserna slår gång på gång svenska rekord och det svider i plånboken varje gång man handlar mat. Till och med plastpåsen man bär hem maten i blev svidande dyr på grund av straffskatter.
Ungsvenskarna förstår att Sverige är beroende av biltrafiken och kommer att vara det framöver. Vi bor i ett avlångt och glesbefolkat land. Svenskar som åker bil längre sträckor till jobbet ska inte straffas med skyhöga bränslepriser. Vi är därför glada att Sverigedemokraterna genom regeringssamarbetet har sänkt bränslepriserna med över 10 kronor. Vi ser även positivt på att straffskatten på plastpåsar avskaffades.
Elpriserna är alldeles för höga på grund av att de andra partierna i riksdagen lade ner kärnkraften och istället satsade på väderberoende vindkraft, som inte ger någon el överhuvudtaget när det är vindstilla. Ungsvenskarna vill bygga ut svensk kärnkraft rejält, något som ger billig och fossilfri el. Elskatten bör sänkas till det minimum som EU medger.
Sverige präglas idag av hög arbetslöshet, särskilt bland unga och utrikesfödda. För att sänka den omfattande arbetslösheten vill vi införa lärlingsjobb på bredare front. Lärlingsjobben skulle möjliggöra för en arbetsgivare att anställa en lärling till 75 % av ingångslönen och med en provanställningsperiod på 12 månader. Den dyra kostnaden för arbetsgivaren att anställa verkar idag som ett hinder för arbetslösas inträde på arbetsmarknaden.
Ungsvenskarna verkar även för att gynna företagande och entreprenörskap i Sverige genom sänkta skatter och avgifter, riktade till de områden där de ger mest effekt. Med sänkta kostnader för anställning och minskad byråkratisk börda blir företagen mer konkurrenskraftiga samtidigt som det skapar arbetstillfällen som i sin tur skapar skatteintäkter och möjligheter till en stärkt välfärd.
Småföretagen står idag för fyra av fem nya jobbtillfällen trots de höga kostnaderna för entreprenören. Vi anser därför att det är ett område som det bör satsas mer på och vi vill verka för att avskaffa den allmänna löneavgiften samt att avskaffa sjuklöneansvaret för företag med upp till tre anställda.
Vi ser idag ett Sverige där både ungdomar och vuxna går in i väggen och sjukskrivs i allt större utbredning. Detta är ett stort problem både för individen som drabbas av sjukdom och utslitning, men även för samhället som går miste om skatteintäkter samtidigt som olika bidrag och stöd behöver finansieras. För att förbättra denna rådande situation vill vi se ett arbetsmiljöbidrag som delas ut till de arbetsplatser som aktivt verkar för en säker och långsiktig arbetsmiljö för sina anställda. Skyddsombuden som idag utses av fackföreningar bör istället väljas av arbetstagarna. De regionala skyddsombuden som utses av facket bör ersättas med oberoende arbetsmiljörådgivare underställda Arbetsmiljöverket.